Information om bröstproteser

Bröstprotesernas fyllning består av antingen silikon i två typer (som tjock sirap eller som geléhallon) eller koksaltlösning. Alla proteser har ett ytterhölje av silikon. Höljet kan vara helt slätt eller ha en ruggad yta, en s.k. texturerad protes.

Proteser med slät yta läggs i allmänhet under bröstmuskeln medan de med ruggad yta kan läggas antingen ovanpå eller under bröstmuskeln för att minska risken för kapselbildning.

Vävnaden som ligger närmast runt den inopererade protesen bildar alltid en kapsel, en slags ärrvävnad som består av bl.a. bindvävsceller och kollagentrådar.

Dessa har, liksom alla ärr, egenskapen att mer eller mindre dra ihop sig. Om denna sammandragning blir kraftig förminskas utrymmet för protesen och den kläms då ihop, vilket medför att bröstet kan kännas hårdare. I en del fall antar bröstet dessutom en mer rundad form. Protesens läge på bröstkorgen kan också förskjutas.

Kapselsammandragning sker i c:a 2-10 % av operationerna. I de fall som detta inträffar sker den hos 65% inom det första halvåret och hos c:a 25% under det följande halvåret.

Enligt all den forskning som har skett kring silikon sedan 1964 har man inte kunnat påvisa något samband mellan silikon och cancer eller ledsjukdomar. Det föreligger alltså lika liten risk för utveckling av dessa sjukdomar om man väljer en silikonprotes, koksaltprotes eller inte opererar sig alls!